Grundläggande fakta om fotboll

Världens onekligen största sport. Så mycket pengar som månadsvis investeras i fotboll skulle kunna dämpa hela planetens svält. Nog om det, här är tio fakta du kanske inte visste om fotboll.

10 fakta du antagligen inte visste om fotboll

Fotboll är ett lagspel med två lag, och vinner gör det lag som när matchen blåses av har gjort flest mål. Ibland blir resultatet oavgjort, och då spelas ofta en förlängning av matchen. Är resultatet fortfarande oavgjort efter förlängningen avgörs matchen i straffsparkar. Fotbollsmatcher spelas i två halvlekar, varje halvlek på 45 minuter. Mest vanligt förekommande är en laguppställning på 11 spelare i varje lag, inklusive målvakt. Den rektangulära fotbollsplanen, med två planhalvor, består av gräs, konstgräs eller grus.

Kort om fotbollens historia

Ursprungligen sägs fotboll komma från Kina. Ingen vet dock med säkerhet var fotbollens historia har sin grund, men man har hittat tecken på att en sport liknande fotboll utövades i just Kina redan på 300-talet f Kr. Då liksom idag utgick man från två lag och två mål, och bollen var gjord av läder och stoppad med exempelvis fjädrar.

Spelarroller inom fotboll

I det vanligast förekommande 11-mannalaget återfinns målvakten som försvarar det egna målet, backar som ska hjälpa målvakten att försvara målområdet, mittfältare mitt på planen och anfallare (forwards) vars huvudsakliga uppgift är att göra mål, samt avbytare som återfinns utanför fotbollsplanen och kan bytas in i matchen vid behov. En domare ser till att reglerna för spelet efterlevs. Även 7-mannalag förekommer, vanligen då det handlar om yngre fotbollsutövare.

Fotboll – en stor och populär sport

Numera spelas fotboll över hela världen, och har kommit att bli en av de mest populära sporterna av idag. 1904 bildades FIFA (Fédération Internationale de Football Association), fotbollens världsorganisation. Samma år grundades Svenska Fotbollsförbundet, SvFF, med uppgift att främja och administrera fotbollssporten i Sverige. SvFF arbetar också aktivt mot doping. Det är svårt att ge en exakt siffra på fotbollsutövandet i världen, men FIFA nämner siffror som 240 miljoner människor i 200 länder när det gäller regelbundet utövande av sporten.
Läs mer om Fotboll.

Trubbnäst reptil gick lös på stan

En livs levande krokodil mitt i stan måste vara ett skämt. I vanliga fall, men inte på Malmögatan i Helsingborg.

HELSINGBORG. Helsingborgaren Alf Wald trodde först inte sina ögon. Tidigt på lördagsmorgonen, efter en trevlig danskväll på krogen, hittade han en livs levande krokodil på garageuppfarten utanför huset på Malmögatan där han bor.
– Visst hade jag druckit lite alkohol, men jag var inte berusad, säger Alf Wald.
Men det tog en stund att övertyga polisen om detsamma. De trodde varken på krokodilen eller på att han faktiskt var i det närmaste nykter. Och det har sin naturliga förklaring.
För några veckor sedan var det nämligen någon som behagade skämta med polisen om en lösspringande krokodil. Den gången visade sig djuret vara uppblåsbart och av grön plast.
Till slut skickade de ändå ut en patrull. Och visst tusan var det en krokodil – en trubbnosig och mycket sällsynt en meter lång afrikansk gynnare. Något stel och frusen av den låga nattemperaturen, men vid liv.
Snabbt kallades kräldjursexperten Magnus Lindqvist in. Han äger Tropikariet i Helsingborg och är den ende som har kunskap nog att ta sig an en krokodil.

Det är inte första gången han anlitas av polisen. I genomsnitt händer det ett tiotal gånger varje sommar. Senast var det en rödörad vattensköldpadda som hittades i Påarp och gången innan en dryga metern lång leguanödla.
– Jag har en aning trångt på hittegodsavdelningen just nu så det var väl bara en trubbnosig krokodil som fattades, säger Magnus Lindqvist.
Och han tror inte att ägaren är särskilt intresserad av att höra av sig. Arten är mycket sällsynt, utrotningshotad och därmed förbjuden att inneha. Sannolikt har den smugglats in i landet.
Det tog inte många sekunder för Magnus Lindqvist att konstatera att det rör sig om ett exemplar av en afrikansk trubbnoskrokodil. Resolut tog han den bokstavligt talat under armen och gick.
– Jag var ganska sömnig och orkade inte åka ner med den till Tropikariet så jag bestämde mig för att ta krokodilen med mig hem till radhuset, berättar Magnus Lindqvist.
Och vilken uppståndelse det väckte i kvarteret.
– Grannen öppnade dörren för att släppa ut de sista gästerna efter en fest precis när jag gick förbi. Jag fick förklara att jag i vanliga fall är en helt normal granne som inte går omkring med en krokodil under armen mitt i natten, säger Magnus Lindqvist.
Krokodilen fick vila ut i värmen på familjens gästtoalett under resten av natten. Och på morgonen när djuret hade fått en högre kroppstemperatur var han lite piggare.
– Han både väste och försökte bita mig, säger Magnus Lindqvist.
Efter sitt vådliga äventyr på Helsingborgs gator vilar nu krokodilen ut i Tropikariet. I dag ska han besöka veterinären för att röntgas.
– Han har någon form av skada på ryggraden och kan inte röra fötterna ordentligt. Vi var på vippen att avliva honom, men veterinären gav honom en liten chans att klara sig. Men om han inte kan leva ett normalt krokodilliv är det ingen mening , säger Magnus Lindqvist.

Skall man kunna köpa sig ur en fortkörning?

Nu kommer snart de nya kameraskåpen längs väg 112 att aktiveras, lagom till sommarens intensiva trafik. Och parallellt med detta driver politikerna i riksdag och trafikutskott en märklig politik. Om dom får sin vilja igenom och regeringen tar beslutet att ägaren till den eventuellt fortkörande bilen blir skyldig att betala böterna. Fortkörarna som noteras av automatkameran längs väg 112, får visserligen böter enligt principen, den som äger bilen vet också vem som körde och polisen skickar helt enkelt böteslappen till bilens ägare. Sen får denne i sin tur plocka pengarna från den skyldige, om det nu inte skulle vara bilens ägare. Fortkörning på kameravägar avkriminaliseras. Det betyder att böteslappen blir betald, men mer händer inte. Utan personen i fråga kan fortsätta att köra ungefär så fort han vill, om han är beredd att ta böterna.
Kör åtskilligt för fort – mer än 30 plus – förbi en aktiv automatkamera, så blir det visserligen saftiga böter, men inget annat.
Står där polis med radar eller laser blir det helt plötsligt straffbart att köra för fort. Bötesbeloppet är det samma, men dessutom ryker körkortet. Visserligen ”inget straff”, sägs det, utan en administrativ åtgärd! Alla som blivit av med körkortet upplever dock detta som det verkliga straffet, Och kör man riktigt för fort, då hotar åklagaren med fängelsestraff.
Men inte på väg 112, för där kommer fortkörningen, oavsett fart, inte att bli straffbar.
Detta är ett ogenomtänkt förslag, som bottnar i att polisen klagat över att man inte kan ”sätta dit”, mer än 77 procent, som kör för fort förbi kamerorna. Och att man gärna vill komma åt de övriga 23 också. Inte minst i rättvisans namn.
I stället skapar man en annan orättvisa, där radar och laser ger indraget körkort om man kört 30 över. Kan det verkligen vara meningen?
Förslaget är minst sagt tveksamt och ologiskt och kommer sannolikt att skapa ännu mera bristande förståelse för nuvarande hastighetsregler.
Ingen förnekar att fartkameror ger en klart dämpad rytm och att på de vägar där de finns har färre dödsolyckor inträffat. Men hur länge kommer den respekten att finnas?
För övrigt under jag om inte effekten redan håller på att avta. Körde på väg 25 väster om Växjö, som är nedlusad med kameraskåp, häromdagen. Själv ovan vid företeelsen höll jag runt de lagstadgade 90 km i timmen. Och blev omkörd för jämnan av bilister som sannolikt visste något jag inte visste.
Kanske att det inte fanns någon kamera i skåpen. Eller var kameran satt. Sånt kan spridas snabb, inte minst via Internet.
Lagvrängarna har siktat tre snäpp för högt och det borde nu vara dags för regeringens lagkunniga att slakta förslaget och förklara att sådant inte är förenligt med svensk rättsuppfattning.
Märkligt nog har förslaget väckt lite debatt.
Hittills.

Kamp för fri källkod

VISIONÄR. Jonas Björk har en vision om öppen källkod, det vill säga att all datorprogramvara ska vara fri.

Microsoft riskerar att förlora sitt järngrepp om datorvärlden. En decentraliserad rörelse med programmerare över hela världen har tillsammans skapat ett alternativ – Linux. I Helsingborg ska Jonas Björk dra igång ett projekt för att sprida kunskapen om öppen källkod.

Det började redan vid åtta års ålder. Jonas Björk lyckades tjata till sig sin första dator. Efter ändlösa nätter framför skärmen i pojkrummet trängde han in i datorprogrammens själva livsnerv – källkoden. Den siffer kombination som alla program egentligen består av. Sen dess har han varit fast. Fascinationen för datorer har inte släppt och nu är han 27 och håller på att dra igång företaget Trinix som ska sprida idén om öppen källkod.

– Öppen källkod är relativt okänt. Men det finns en enorm sprängkraft i idén. Det hela går ut på att företag, skolor och kommuner ska slippa betala dyra licenspengar till Microsoft och andra datorjättar utan istället använda sig av likvärdiga program som finns i officepaketet – fast utan att betala licenspengar, säger Jonas Björk.

Vi träffar honom i nya kontorslokaler på Järnvägsgatan i centrala Helsingborg. Direkt åker whiteboarden fram och med pilar, cirklar och resonemang skissas fördelarna med öppen källkod fram.
– Många är rädda för att de inte vet vad Linux och öppen källkod är. Men så fort de får se lösningarna märker de likheterna med Windows. Är man inkörd på Windows lär man sig programmen på nolltid, säger Jonas Björk.

Historien om den öppna källkoden sträcker sig tolv år tillbaka i tiden. 1991 tröttnade den finländske studenten Linus Torvalds på tidens existerande operativsystem. De som fanns var för dyra för hans kompisar att använda. Under en hektisk tid skrev han ett eget operativsystem som han sen spred gratis. Linux kallade han sin skapelse och med åren har hans skötebarn växt till sig och spritt sig över hela världen.

Linux är unikt ur den aspekten att det utvecklas av en decentraliserad rörelse spridd över hela klotet. I botten finns många ideologer som drar både politiska och ideologiska växlar på produkten. Linus Torvalds själv har fått en guruliknande status. Efter att han blev klar med operativsystemet skaffade han nämligen en speciell licens där det står att vem som helst får kopiera det, utveckla det och sprida det – bara källkoden lämnas öppen. Koden hålls därmed levande och i dag utvecklas operativsystemet av tusentals programmerare över hela världen.

I communitys, internetsamhällen, pågår febril aktivitet där man träffas, utbyter erfarenheter och hjälper till att lösa varandras problem. Operativsystemet muteras och förändras ständigt utan att det finns en hierarkisk ordning med en chef som pekar med hela handen och bestämmer hur produkten ska utvecklas så att den uppfyller ett företags våta dröm om vinstmaximering. Här står de enskilda programmerarnas kreativitet och fantasi i centrum. Inget annat.
– Själv har jag bidragit med sex tecken i källkoden. Jag kom på ett bättre sätt att använda några drivrutiner och dem nappade utvecklarna på och la in min lilla sträng. Det känns kul, säger Jonas Björk.

För tillfället har han kontakt med programmerare i Amerika. De håller på att hitta ett sätt att köra Linux på en modell av handburna datorer. Det blir alltså många sena nätter. Men det är inget som Jonas Björk ser som ett problem. Att vara en del av Linux är mer en livsstil än ett nio till fem jobb.
– Jag fick en son för några veckor sedan. Vi har har gett honom namnet Linus efter Linux skapare, säger Jonas Björk.

Trots att rörelsen saknar mål och handlingsplaner och ibland ter sig mycket irriterande har den nått långt. Så långt att Microsoft ser Linux som en av sina huvudkonkurrenter som kan slå bort dem från den maktposition som de har arbetat sig fram till.
– En del av Linuxanvändarna menar att Bill Gates är djävulen, men det gör inte jag. Microsoft är bra på flera sätt och Bill Gates är en intelligent man som lyckats med sina planer, men idén med att hemlighålla källkoden är inte bra. Det kommer att slå tillbaka mot dem själva.

Bredvid gerillasoldaterna som kämpar mot den onda kapitalisten i väst finns det inom Linuxsfären även företag som har kommersialiserat gratisprodukten. Och i själva verket är företagen ett större hot mot Microsoft än vad barrikadkämparna är. Red hat är ett av de största som utnyttjar öppen källkod i ett företagskoncept. Deras idé tar avstamp i att alla inte vill spendera merparten av sin vakna tid framför en dator. Därför kan man köpa ett paket med cd-skivor som innehåller ett gratis operativsystem och nödvändiga program med tillhörande manualer och support. Det man betalar för är alltså inte programmen – utan för sammanställningen av informationen och kunskapen om programmen.

– Det är i ett närliggande område som vi planerar att arbeta. Vi ska sälja tjänster och kunskap till dem som inte själva orkar skaffa sig den. Det betyder att vi ska göra allt från att installera operativsystem till att hålla föredrag och utbildningar om fördelarna med öppen källkod.

Men allt är inte guld och gröna skogar – i dagsläget finns det även nackdelar. Ett problem är att många ljud- och grafikprogram inte är skrivna för Linuxmiljö. Ett annat är att tekniker på kommuner och företag inte har kompetens inom Linux.
En statlig utredning om kommunernas och skolornas syn på öppen källkod blev klar i februari i år. Där kom det fram att de flesta kommuner håller ögon och öron öppna på vad som händer i utvecklingen. För kan man tjäna pengar finns det alltid intresse.

Få kommuner har i dag börjat använda sig av Linux och öppenkällkodsprogram. I Skåne finns det inget exempel på det.
– Vi för ingen aktiv dialog inom kommunen om att byta ut våra system till öppen källkod. Men vi håller oss uppdaterade med vad som händer inom området. Det är många aspekter man måste ta hänsyn till innan man bestämmer sig, säger Bo Kjellmark, Helsingborgs kommuns IT-chef.
De flesta är i dag inkörda och behärskar Windowsmiljön. För att få det att fungera måste ny kunskap tankas in i organisationen. Och det kostar pengar. Men det finns ekonomiska vinningar att göra eftersom licensavgifterna helt försvinner.
– I nuläget har vi inga planer på att aktiv ta ställning i kommunen. Men man vet aldrig vad som händer i framtiden. Det ska bli mycket intressant att se hur den öppna källkoden utvecklas. Jag kan mycket väl tänka mig att det kan bli ett alternativ för Helsingborgs kommun i framtiden, säger Bo Kjellmark.

Öppen källkod
– Den programmeringskod som ligger som grund för datorprogram och operativsystem är inte hemlig. Det betyder att vem som helst kan och får kopiera, förändra och utveckla den.
– Tusentals datoranvändare arbetar ständigt med att utveckla koden. När någon gör ett framsteg läggs det antingen ut på internet, eller så skickas den till Linus Torvalds som sen lägger in förändringen i ”huvudkoden”.
– Openoffice.org motsvarar Microsofts officepaket, med den skillnaden att det är fritt att använda